Mathilda Järlmo: I LOVE CANDY!

 

Jag älskar förpackningar i alla dess former och färger och speciellt godisförpackningar.

 

Speciellt tuggummi, har alltid varit min favorit, jag kommer ihåg när man först upptäckte "Tubble Gum" och jag bara klämmde ut så mycket jag kunde ur tuben, rakt ner i munnen, smaskade på det någon minut för att sedan låta det dala ner i halsen, japp det stämmer jag svalde nästa alltid mina tuggummi, dom var liksom så goda att dom bara slank ner.

/Mathilda Järlmo


Underbara Nara!

Nara tackades av med tårta på sin sista praktikdag.

 

Under en månad i november-december praktiserade Nara hos oss. En underbar kvinna. Utkastad ur Irak för 25 år sedan. Bott 5 år i Iran, 20 år i Sverige. Mors grav i Iran, fars i Syrien. Ser Sverige som sitt hemland trots att språkproblem hindrar henne från att göra mycket av det hon drömmer om i livet. Hon fick oss att tänka efter.

 

Tack Nara för att du spred så mycket glädje och kunskap under din praktikperiod hos oss. Tack för de spår du lämnade i form av välorganiserade lagerhyllor och framförallt de spår du satte på oss som människor.

 

Kitsch.se


Mathilda Järlmo: 30 års kris?


Iår fyller jag 30år!? Kommer ni ihåg vad vi tyckte om "dom" som var 30 när vi gick i skolan, dom var gamla!

 

Nu är jag snart där, och det känns ganska ok måste jag säga, jag vet inte exakt vad en "30års kris" är men jag antar att det har att göra med att man inte hunnit med allt man "ska" göra? Man kan konstatera att siffran 3 är cursed, siffran 13 är ju ett oturs nummer, inte tänkte man så mycket på siffrorna man fyllde innan 30, tvärtom då såg man fram emot att bli äldre.

 

Eller är "30 års kris'" att man bara helt plötsligt börjar prata ganska mycket om åldrar över lag? Att man gillar att vara nostalgisk? Eller att man blir ganska nöjd och måste berätta för sina nära och kära, att dom frågade efter leg på systemet eller på ICA när man köpte snus till mannen eller när dom frågar hur gammal man är när man köper en buss remsa?

/Mathilda Järlmo


Mathilda Järlmo: Fika med Alice

Jag har alltid varit förtjust i allt som är aningen överdimisonerat eller underdimisonerat. Vet inte riktigt vart det kommer ifrån, men misstänker dockskåpet.

 

När jag var lite så fanns det i Helsingborg där jag växte upp en helt underbar pytteliten butik som enbart hade prylar för dockskåpet, jag älskade att vara där inne. Kanske var det känslan av att känna sig stor? En gång handlade jag till och med, det blev två polkagrisar till dockskåpet, dom var inte stora.

 

När jag såg den här servisen från designern Tina Tsang, fördes tankarna tillbaka till Alice i underlandet, som för övrigt kommer på biograferna i Mars, då man även kan se den med 3D brillor!

 

/Mathilda Järlmo


RSS 2.0