syster

det är galet att man kan vara som natt och dag fast man är född på samma dag, har vuxit upp i samma förort, gått i samma skola och sen flyttat in till stan till samma stadsdel. konstigt att man kan se på världen med helt olika ögon.

 

jag har en tvillingsyster som heter kajsa, världens finaste men helt kokko. ofta på ett väldigt härligt sätt, ibland helt oförståeligt. hon gör precis som hon vill när hon vill. hon har absolut ett av det godaste hjärtan som finns. fick hon välja skulle allt här i världen handla om kärlek.

 

det är hennes förtjänst att kitsch finns och min mammas såklart som hoppade på och byggde vidare. det var när hon flyttade ner till malmö som dom tillsammans startade butiken på davidhallstorg som sen blev det som det är i dag.

 

jag har kitsch som en 24/7 blombutik, medan kajsa har det som sitt vardagsrum. jag älskar att ha med mig en liten goodiebag i stället för blommor om man ska hem till nån på middag medan kajsa vill fylla hela sitt hem med jesus, budda och plastmattor. mitt hem har betonggolv och vita väggar.

 

här är kasjas 4 favoritprodukter på kitsch:

här är mina:

 

ni förstår, uppfostran spelar ingen roll, vi föds till individer.

 

/malena

 


frustration

studentrum vid 29 års ålder – inte helt rättvist.

så efter att ni har läst om min renovering i det tidigare inlägget kan ni
kanske förstå att jag inte är helt tillfreds med att nu bo i ett litet
rum i en liten by i danmark. well, well, life´s a bitch!

..eller inte! jag är på helt rätt ställe för mig just nu. jag går en 3-årig projektledarutbildning här där man första året bor till större delen i århus men de andra åren kan vara inprincip vart man vill.

det som är frustrerande är väl att jag inte har min stad, mitt hem,
min familj, mina vänner, eller new york med mig hit. samtidigt
om jag hade det, finns det ingen chans att jag  skulle lära känna alla
det nya sidorna av min personlighet som jag faktiskt upptäcker här
varje dag.

från att precis ha renoverat min lägenhet överdrivet grundligt till
att åter bo i ett klipp-och-klistra-hem kan kännas kokko ibland. men
också enormt hälsosamt för mig som ibland kan frysa när saker inte är
exakt så som jag vill ha dem. jag behöver lära mig att göra det bästa
av situationer även när det kommer till boendet. också för mig som
aldrig bott med någon innan, förutom under perioder i new york eller
tillfälligt med gamla pojkvänner. jag behöver verkligen lära mig att ta
hänsyn, att mitt hem även kan vara någon annans hem. vilket nog min
framtida man kommer att uppskatta (var så god).

men det är galet vad det påverkar mig, jag märker det speciellt nu.

vårt vardagsrum här är övermöblerat och med en massa småsaker överallt.
kanske är det att det inte är mina saker som gör att det stör men jag
får ingen arbetsro. vill bara skala av rummet, ta bort hälften av
möblerna och måla väggarna, det skulle ge mig ro.

när jag flyttade trodde jag att det här skulle kunna kännas som hemma
på riktigt, att jag skulle känna mig till freds med att bo här.. nu har
jag bestämt att det här är där jag är nu inte där jag bor..

här är lite av de saker jag valde att flytta ner:

 

/malena


kärlek

jag är väldigt fascinerad av närmiljöer, känslan du får när du kommer
in i ett rum. och effekten det har på just dig.

minns första gången jag var på operan, blev helt paff- började gråta-
jag var 11.

men det behövs inte en opera för att få mig berörd, en gammal fabrik
kan ge samma känsla, eller min mormor kök då hon bodde hemma.

jag tycker att ett hem säger galet mycket om en människa. precis som
kläder är det ett sätt att uttrycka sig. jag älskar att komma hem till
någon och liksom redan innan vetat hur det kommer se ut. när den röda
tråden finns där, det personliga uttrycket. det kan också göra att man
blir besviken när man kommer hem till någon man verkligen attraherats
av och så faller det helt platt, att det inte finns ett samband (oops
vad jag låter ytlig nu). jag fattar också att det inte är i allas
intresse och att man kanske inte vill lägga energi på ett hem man bara
bor i tillfälligt. det är det här jag verkligen älskar med det min
familj har byggt upp med kitsch, att man helt kan ändra ett rums
känsla utan att behöva spendera så mycket pengar.

när jag var liten kunde jag och min bästis möblera om i timmar. jag
skojar inte, flera gånger i veckan. det var det bästa efter- skolan-
aktiviteten, vem sjutton brydde sig om jazzdans när man
kunde gå hem till varandra och möblera?!

det här har dessvärre inte avtagit, tvärtom expanderat, jag kan ligga
sömnlös och fundera över hur jag vill förändra olika rum. om det inte
är i mina tillfälliga  butiker eller kitsch showroom så för att lägga
alla pengar jag inte har på att renovera en lägenhet från grunden som
redan var helt härlig innan, som jag dessutom redan gjort en mindre
renovering på året innan. men så funkar jag, allt eller inget.

jag störde mig på att det var så mycket klippa och klistra i mitt hem
det fanns klara spår över att alla som bott där var yngre och precis
som jag inte haft pengar att lägga på en renovering från grunden men
ändå velat göra den till sin. till skillnad från mig så hade de ett
sunt förnuft, något jag verkar ha saknat.

just det projektet gjorde mig sömnlös i inte mindre än 11 mån ett jobb
som var sagt att ta 2.

min lägenhet är 40 kvm ligger vid nytorget i stockholm, jag har aldrig
varit så kär i någon eller något (sorgligt jag vet) som jag är i just
den lägenheten.

här är lite bilder från förra året. de 2 sista bilderna är efter
bilder.. sorry, det är det enda jag kan visa nu då jag själv inte
hunnit bo där än. men jag ska visa er snart, när jag är hemma igen.


/malena

RSS 2.0