Izabella Englund: Klappar


Nu märks det att vi är långt bortom startskottet för en hysterisk julklapps shopping, så fort man sticker ner på stan för att fixa några ärenden så blir man nästan omkull sprungen av tanter med en miljard kassar fyllda till brädden av lådor klädda i julens signum. Hysteriskt. Men jag måste ju erkänna att om jag hade hur-mycke-pengar-som-helst så skulle nog jag också springa runt så där fastän det fortfarande är mer än tre veckor kvar till själva aftonen. Jag är ju nämligen en sucker för att ge bort presenter.

Men för mig handlar det om ett never-ending-quest att hitta den perfekta presenten (även om det är rätt svårt och man får ofta nöja sig med den näst bästa eller till och med en "halvdan" ibland), men det är inte riktigt klart där, jag ska nämligen också hitta ett passande paketpapper, snöre och dekorationen (så som små fejk diamanter, klistermärken, plast djur mm) till presentens utsida. Jag gillar att ge mottagaren en helhets upplevelse, fröjd för ögat när dom får presenten och sen (om jag har lyckats) glädjen av själva innehållet.

Det känns inte som en särskilt svensk grej att bry sig om själva omslagningen, varenda jul som jag varit med om har varit fylld med presenter som rullats in och knycklats ihop till ett paket (och då oftast med ett röd/grönt papper med stora tomtar på). Och egentligen är det väll inge fel med det, men det blir ingen helhet i det och man kommer definitift inte att komma ihåg själva paketet.

I Japan har man slagit in presenter med origami sedan 1800 talet (och säker innan det) just för att helheten spelar en viktig roll i deras kultur, vilket jag själv gärna anammar.

Jag brås ännu en gång mycket på min mamma, hon har alltid tagit sig den extra tid det tar för att göra en minnesvärd present. Lite på samma sätt som hon alltid varit noga med att jag om jag målar så ska jag måla över hela papperet, inte bara göra en kludd i mitten och strunta i det som finns runt om den. Och det är väl även så jag kan känna för de presenter jag ger bort, varför strunta i allt som är runt om när man ändå lagt ner tid på det som finns i mitten..?

/Izabella


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0