I Love Kitsch.se!

Igår gick en intressant tysk dokumentär på Svt om den tyska sångerskan/skådespelerskan Marlene Dietrich.

Dokumentären är en bandinspelning mellan henne och en intervjuare. Den tar plats i hennes lägenhet i Paris. I ett skönt tempo visas hon i gamla filmklipp från 30-talet. Man hör Marlenes röst i voice over som låter genomgående typ så här: "Usch vad kitschig den scenen var"  och "Hemsk film, inte konstigt att den lades ner". Det intressanta är att man aldrig får se henne i bild men man får en tydlig bild framför sig vem hon var som person.
Jag har hört rykten om att hon inte ville visa sig offentligt när hon blev äldre och låste in sig i sin lägenhet i Paris de sista åren tills hon dog. Hon säger också i dokumentären att hon har blivit "fotograferad till döds" och inte vill bli fotad eller filmad längre.
Hon är väldigt självkritisk och otroligt bestämd. Många samtalsämnen slutar med att hon och intervjuaren nästan bråkar.
Mellan hennes divaliknande utskällningarna får man ändå en ärlig och närvarande känsla av henne som person. Man tycker att hon är hemsk och härlig på samma gång. Man blir fascinerad av hennes rakhet och jag tyckte den här dokumentären fångar henne som privatperson.

Om du hade tur att se den, vad tyckte du?

på Kitsch.se